ORPI Maroc Rally 2005

Rallyrapport

Mitt bästa rally någonsin -
och samtidigt min största besvikelse...

Jag har kört mitt absolut bästa rally någonsin. Hojen, körningen, navigationen utan GPS, ja allt funkade. Vi på MC körde nämligen endast med roadbook och kompass - inga GPS waypoints överhuvudtaget, vilket gynnade de som verkligen kan navigera och inte bara gasa och följa spår.
Med dagsplaceringar inom topp 15, så vore en 12e plats totalt definitivt där jag borde ligga. Dvs jag hade varit minst 12:a om jag inte fått 3 timmar straff...
Men om inte om funnes - hur skulle världen då se ut? Det skulle ju krylla av världsmästare!

Dag 1 bestod av två kortare sträckor. Jag körde på slang eftersom "däckbytartrucken" inte varit tillgänglig. Men det gick bra, fast jag tog det extra försiktigt på de steniga partierna - och det var många. På slutet körde Kapten Berglund och jag ihop, det var lite lurig navigation. Det var nära att vi missade en checkpoint när vi körde ihop med nr 32, men jag kom på det efter bara några hundra meter och vi vände.
Min placering: 14

Dag 2 blev stressigt på morgonen och Jocke missade sin starttid. Han kom dock och blåste om mig med fullt spjäll vi km4... vid km 4,5 såg jag honom blåsta rakt fram där vägen svängde tvärt höger. Nerför brante låg en frontmosad hoj och en ömmande Jocke. Han var dock tillräckligt Ok så jag kunde köra vidare. Jag tog det definitvt lugnare efter detta. Och jag hade endast en 13 literstank på hojen (den jag beställde från England hann inte komma) som skulle räcka drygt 20 mil till tankstoppet. Allt flöt på, jag "cruisade" med nr 32 och 14, och 12 så småningom. Vi hade ett gott flyt och byttes av med att dra och navigera. Men 7 km från tankningen körde jag soppastopp såklart, så jag tappade dem. Jag hade som tur var en slurk extra besin med på hojen så jag kom till tankningen där Berglund hade problem med hojen som gick orent.
På eftermiddagen åket jag i princip helt själv utom på slutet då 32:an anslöt tillsammans med Berglund igen. Vi kom i mål i ganska samlad tropp.
Min placering: 14

Dag 3 gjordes stora ändringar i tävlingssträckan och en GPS-punkt programmerades in våra GPS för att vi skulle hitta den extra insatta tankningen. När vi så kom till tankningen var den flyttad ytterligare någon km bort. Jag låg typ 14-15 eftersom jag tappat 10 minuter på förmiddagen då jag stannade med en kille som bröt axeln då han flög över en sanddyn.
Vid tankningen fick vi nya direktiv igen eftersom roadbooken inte stämde med alla ändringar och våra GPS skulle programmeras med ytterligare en GPS-punkt för att kunna hitta nästa checkpoint. Det var 3 pers som försökte få min GPS att funka men det gick inte, och NPO-chefsorganisatören Cyril Neveu misslyckades också. Jag började bli förbannad och skrek att jag tappar tid, de måste fixa på nåt sätt. Svaret jag fick av Cyril Neveu vara bara "följ spåren och GPS mot mål" (jag hade GPS punkt som visade vart målet var). Jag försökte få dem att säga var i roadbooken vi var för att få lite navigationshjälp, men det kunde de inte. Nu var jag näst intill rasande och satte av efter spåren. Men det tog väl bara nån kilometer innan spåren vek av åt alla möjliga olika håll och i stenöken är det svårt att se dem tillslut. Jag såg nåt sporadiskt spår här och där, men till slut var det bara att sikta efter GPS mot mål (vilket inte är så svårt) och hoppas att jag skulle se Checkpoint så småningom (vilket var det svåra).
Så småningom insåg jag att hitta Checkpoint utan GPS i öknen är ju som att hitta en nål i en höstack, så jag vände tillbaka till tankningen för att förhoppningsvis få rätsida på GPSn.
Nu äntligen lyckades en funktionär programmera min GPS och det var nu en barnlek att hitta rätt.
Tyvärr så hade jag fått maxtid på sträckan när jag gick i mål och fick därmed 3 timmar straff.
Cyril Neveu kom och bad om ursäkt för det inträffade och att han gett mig felaktiga direktiv ("Följ GPS mot mål") - men tävlingsjuryn avslog min vädjan med motiveringen att "vi måste följa reglerna", trots att Cyril backade upp mig.
Min placering: 24 (inkl 3 timmar straff)

Dag 4 efter startade jag som 24a och körde på ren ilska upp till 11a - lite som plåster på såren. Det var stenigt och en hel del snabba partier. Hojen missade lite på fullfartpartierna så jag körde kanske max 120 kmh, men tror inte jag förlorade så mycket på det.
Min placering: 11

Dag 5, sista dagen, var mycket knepig navigation och det var många som snurrade runt några extra varv ibland innan man kom rätt. Det var även rätt teknisk körning i raviner och snäva kurviga bergsvägar. Sista biten mot mål gick längs vit sandstrand. 5 km från mål råkade jag köra ner i en spricka och slå runt framlänges, hojen gjorde 360 grader, men landade på hjulen igen, andas med lite snett styre (phuu vilken tur, GPS kostar 25000 kr..). I mål firades jag med Champagne av Cyril Neveu såklart.
Sedan började en lång väntan - ingen Kapten Berglund, hans hoj hade stannat efter 3 km. 50 minuter senare kom Henrik Rahm, och ytterligare en 20 minuter senare en superglad Björn Nygren.
Jag mötte en av jurymedlemmarna på eftermiddagen, och han meddelade att på dagens sträcka hade nästan hälften av förarna överskridit maxtiden (inte jag) - så nu hade de förlängt körtiden med 1,5 timmar så att alla skulle klara sig utan straff... regler måste alltså inte alltid följas!
Min placering: 13

Placering Totalt i rallyt: 21

Jag är otroligt glad för Henke och Björnes skull, för de har verkligen laddat för sin ökendebut så länge och hängt med på Moto Aventures ökenturer för att skaffa erfarenhet - den gjorde nytta. Henrik var ju så orolig att han skulle komma sist, och nu blev han tjugonde. Och Björne som byggt sin Husabergare själv.. bara det är en bedrift att komma i mål, som 23a.
Däremot var det jättetråkigt att Berglund inte kom i mål sista dagen, det känns så snöpligt eftersom han ju kört så bra på en "skithoj". Och Hultqvist som bröt foten sitt första rejs, kanske lite för het på gröten.
Jag är otroligt besviken för mitt resultat totalt, speciellt som det känns som att jag inte var orsak till det inträffade utan organisationen.
Men det känns så nedrans surt att inte få lyckas "hela vägen i mål" en enda gång. Nu gick ju allt annat så bra, så det kändes nästan som om det var uppgjort från ovan att det skulle bli nåt smolk i glaset.
Men nu får det vara slutgnällt, det kunde varit värre, jag slapp ju både brutna fötter och motorras, så det här var ju definitvt ett lyft!
Och jag har lärt mig att regler är alltid regler - fast inte alltid lika.
Det är bara att bita ihop till nästa rally.

Jag vill tacka:
- Moto Aventures, John & Su. hojbygge, hoj lån, biltransport etc...
- Touringbutiken & Alpine Stars, utrustning
- Tenson, teamkläder till alla i Sweden Challenge
- KTM official service team, Marco & mekaniker för lite hjälp här och där
- KTM Repsol team, Jordi Arcarons & mekaniker, också hjälp
- Team Grazianis mekaniker Mike, för däck/mousse-byte
- Henke, Björne, Jocke o Tomas - för god stämning och kamratskap i Team Sweden Challenge


NPO OFFICIAL PRESS INFO: [Francaise]

In the limelight:
Annie Seel, a woman of charm with nerves of steel

«Believe me, I'm no quitter...»

She's blond, charming, enthusiastic and above all extremely determined. If you only judge Annie Seel by her looks you're in for the greatest of surprises. There are other women motorcyclists for sure, but how many crave in such a way for extreme adventure and how many take on single-handedly all the toughest rallies the world has to offer? Addicted early on to speed and adrenaline, the desert princess switched without more ado from horse to motorcycle races when she was barely sixteen.
Twenty years and seventeen broken bones on, she continues to try to quench her thirst for success and new records to break, as much at home up Mount Everest as on African rallies, on tarmac races as on Mexican bajas. Can you guess the ultimate quest for this woman of 5'4"? To be a true match for her male colleagues in the greatest races, starting with this Rallye ORPI Maroc in which she's riding a KTM 450 in the marathon class.

Annie, what gave you this taste for extreme adventure?
" I grew up next to a racecourse. I quickly got addicted to speed, and then at sixteen I saw some motorcycle stuntmen at a show. I was awed. I bought myself a motorcycle but none of my friends liked speed the same as me. Then when I was eighteen I started to do road racing and finished 8th of the Swedish championship... "

And in 2000 you tried a WRC rally at Dubai...
" I did a raid in Morocco and fell in love with the desert. I was desperate to do a race. I ordered a DIY Husaberg 600 and assembled it barely ten days before the start. I rode on my own and made straight for the sand dunes. On the last day I got a fractured foot but I still got to the finish in 49th place. Since then I've been to Tunisia and Argentina. This Moroccan race is my 6th one in the World Championships. I'm trying to show what I'm capable of doing with the hope of finding some money for the Dakar in 2006. To tell you the truth, it's fairly hard to find any in Sweden for these kinds of races... "

What's most impressive with you is your determination. You've broken your bones seventeen times whilst racing, yet you've never abandoned: don't you ever feel pain?
" I never quit. My father who died when I was sixteen gave me a taste for mechanical things and my mother fairly exceptionally strong will power. When I broke my hand on the 4th stage of the Dakar in 2002, I held on till the end. My left leg had gone blue all over. I'll admit, though, that I've always been lucky enough to have injuries that didn't prevent me from finishing the race... When I run into a problem, a shriek a bit and then I carry on. "

What do you do in life when you're not racing?
" I trained as a graphic designer. Between the racing events, I work day and night to get the money to go back again. I confess there's not much time left to think of getting married. I've got a boyfriend, two cats and a dog. As I'm so busy, that's quite enough for now... "

SPONSORS

www.touringbutiken.com
BUTIK och WEBSHOP
Allt för överlevnad
på och brevid motorcykeln



Tre svenskar i mål.


Moto Aventures
KTM 450 EXC


"Cockpit"


Bivacken tidigt på morgonen.


Henrik Rahm nöjd vid målet.


Björn Nygren har kraschat idag


Kapten Thomas Berglund med hojstrul varje dag...


Jocke Hultqvist med kraschad moppe